Efter benäget tillstånd från Skövde Hembygdskrets, som gett ut "Billingsbygden 2008" ur vilket vi saxat artikeln, samt från artikelförfattaren själv Lars Johan Ekelöf, lägger vi nu upp artikeln om Skövdes första arkitekt - Lars Kellman.
Lars Kellman - arkitekt
( 1857-1924)
Av Lars Johan Ekelöf
( 1857-1924)
Av Lars Johan Ekelöf
Arkitekten Lars Kellman
I serien om tongivande Skövdearkitekter under tiden runt förra sekelskiftet har turen nu kommit till Lars KelIman. Han var den förste som titulerades arkitekt i stadens historia. Tidigare upphovsmän till byggnader i staden har inte bokförts eller noterats i arkiven med arkitekttitel. Tidigare var det nog dessutom så att gränsen mellan byggmästararbetet och arkitektyrket var ganska flytande.
Bakgrund och utbildning
Lars Kellman var en bygdens son, född i Lugnås 1857. Lugnås var annexförsamling till Björsäters församling utanför Mariestad. Enligt kyrkoböckerna föddes detta år endast ett gossebarn med namnet Lars August i Lugnås. Det var den "oäkta" sonen till bonden Johannes Andersson och pigan Anna Larsdotter på gården Slåtten eller Slåttetorp på Lugnåsbergets östra sluttning. Troligen är han den blivande arkitekten.
1880 kommer han som tjugotreåring till Skövde, där han startar en egen arkitektbyrå. Hans utbildningsbakgrund är okänd, men under sina första verksamhetsår titulerades han som ingenjör. Det verkar inte troligt att Kellman genomgått någon teknisk högskola. Han är alltför ung när han börjar sin yrkesverksamhet för att ha hunnit med någon sådan utbildning. Troligen hade han någon annan form av byggteknisk utbildning, kanske kompletterad med praktik hos någon byggmästare. Mot slutet av decenniet kom han emellertid att kalla sig arkitekt, vilket var väl befogat med hänsyn till kvaliteten av hans arbeten.
Arkitektetablissemanget under denna tid fanns i de stora städerna som Stockholm och Göteborg i närheten av högskolorna. Arkitektkåren var då inte heller särskilt stor. 1880 fanns sammanlagt etthundra arkitekter i hela landet. Det första tekniska läroverket i Sverige grundades 1853 i Malmö, och härnäst kom 1856 Tekniska Elementarskolan i Borås och därefter motsvarande läroanstalter i Örebro respektive Norrköping. En kvalificerad gissning torde vara att Kellman var elev vid någon av de tre senare och då troligast den i Borås. Detta inte minst med tanke på hans senare val av verksamhets- och bostadsort.
Skövdeåren
I Skövde etablerar sig den unge ingenjören snabbt. Staden fick 1877 en ny, utvidgad stadsplan och var under snabb utveckling. På tjugo år hade invånarantalet mångdubblats främst med anledning av tillkomsten av västra stambanan. Byggandet var intensivt och staden var på väg att förvandlas från förvuxen bondby till en "riktig" stad med stenhusbebyggelse i tidens nya klassicistiska arkitekturstilar.
Ett av de första uppdragen för Kellman i den nya hemstaden var att komplettera folkskolan med en lika stor byggnad som den befintliga från 1875. Bygget påbörjades 1881 och huset invigdes året därpå. Byggnaden är idag exteriört mycket välbevarad och nyttjas nu för studentboende.
Bakgrund och utbildning
Lars Kellman var en bygdens son, född i Lugnås 1857. Lugnås var annexförsamling till Björsäters församling utanför Mariestad. Enligt kyrkoböckerna föddes detta år endast ett gossebarn med namnet Lars August i Lugnås. Det var den "oäkta" sonen till bonden Johannes Andersson och pigan Anna Larsdotter på gården Slåtten eller Slåttetorp på Lugnåsbergets östra sluttning. Troligen är han den blivande arkitekten.
1880 kommer han som tjugotreåring till Skövde, där han startar en egen arkitektbyrå. Hans utbildningsbakgrund är okänd, men under sina första verksamhetsår titulerades han som ingenjör. Det verkar inte troligt att Kellman genomgått någon teknisk högskola. Han är alltför ung när han börjar sin yrkesverksamhet för att ha hunnit med någon sådan utbildning. Troligen hade han någon annan form av byggteknisk utbildning, kanske kompletterad med praktik hos någon byggmästare. Mot slutet av decenniet kom han emellertid att kalla sig arkitekt, vilket var väl befogat med hänsyn till kvaliteten av hans arbeten.
Arkitektetablissemanget under denna tid fanns i de stora städerna som Stockholm och Göteborg i närheten av högskolorna. Arkitektkåren var då inte heller särskilt stor. 1880 fanns sammanlagt etthundra arkitekter i hela landet. Det första tekniska läroverket i Sverige grundades 1853 i Malmö, och härnäst kom 1856 Tekniska Elementarskolan i Borås och därefter motsvarande läroanstalter i Örebro respektive Norrköping. En kvalificerad gissning torde vara att Kellman var elev vid någon av de tre senare och då troligast den i Borås. Detta inte minst med tanke på hans senare val av verksamhets- och bostadsort.
Skövdeåren
I Skövde etablerar sig den unge ingenjören snabbt. Staden fick 1877 en ny, utvidgad stadsplan och var under snabb utveckling. På tjugo år hade invånarantalet mångdubblats främst med anledning av tillkomsten av västra stambanan. Byggandet var intensivt och staden var på väg att förvandlas från förvuxen bondby till en "riktig" stad med stenhusbebyggelse i tidens nya klassicistiska arkitekturstilar.
Ett av de första uppdragen för Kellman i den nya hemstaden var att komplettera folkskolan med en lika stor byggnad som den befintliga från 1875. Bygget påbörjades 1881 och huset invigdes året därpå. Byggnaden är idag exteriört mycket välbevarad och nyttjas nu för studentboende.
Skövde folkskola (1882)
Nästa stora projekt blir det så kallade Landinska huset vid Hertig Johans torg i Skövde. Nybyggnadsritningarna saknas i arkiven, men tomtkartan är signerad Lars Kellman. Det är därför ganska troligt att han även stod för byggnadens arkitektoniska utformning. Släktskapet med andra av Kellmans verk från samma tid är påtagligt, såväl beträffande helheten som i många detaljer. Huset ger ett närmast storstadsmässigt intryck och inleder en ny era i stadens utveckling mot en modern, framåtsyftande ort. Bland annat noteras att lägenheterna till och med försågs med badrum, vilket var mycket ovanligt vid den här tiden.
Ytterligare ett antal flerbostadshus i centrum och i den södra delen av dåvarande staden är med stor säkerhet verk av Kellman.
Kellmans kanske största projekt under tiden i Skövde och något av ett riktigt genombrott torde dock vara Hotell Billingen, byggt under åren 1887-88. Fyra ledamöter av stadsfullmäktige hade tagit initiativ
Ytterligare ett antal flerbostadshus i centrum och i den södra delen av dåvarande staden är med stor säkerhet verk av Kellman.
Kellmans kanske största projekt under tiden i Skövde och något av ett riktigt genombrott torde dock vara Hotell Billingen, byggt under åren 1887-88. Fyra ledamöter av stadsfullmäktige hade tagit initiativ
)
Landinska huset (1882-84)
till uppförandet av ett nytt och modernt hotell i staden. I en motion amhölls bl a att "Lika så visst som staden sjelf är i saknad af en lämpg, tidsenlig och treflig samlingslokal, så att i sådant avseende en verklig brist i staden är för handen, lika visst skulle ett tidsenligt hotell uppmuntra och draga hit rörelse af mångahanda slag". Projektet följdes mellertid också av kritik både bland politikerna liksom i stadens tidingar. "Det är för stort och dyrbart för ett så litet samhälle som Skövde" sades det bland annat.
Hotellet fardigställdes emellertid och blev ett viktigt element i stadens sociala liv liksom det möjliggjorde att på ett tillfredsställande sätt a emot gästande utsocknes för besök och vistelse i staden. Högst upp mder takåsarna inrymdes också lokaler för Frimurareorden. Redan l884 hade Kellman gått med i frimurarna i Skövde, vilket kan ha bidragit till att han några år senare fick uppdraget att utföra arkitektritningama till hotellet.
Hotellet fardigställdes emellertid och blev ett viktigt element i stadens sociala liv liksom det möjliggjorde att på ett tillfredsställande sätt a emot gästande utsocknes för besök och vistelse i staden. Högst upp mder takåsarna inrymdes också lokaler för Frimurareorden. Redan l884 hade Kellman gått med i frimurarna i Skövde, vilket kan ha bidragit till att han några år senare fick uppdraget att utföra arkitektritningama till hotellet.
Odeliigatan i Skövde. Till vänster skymtar "Bredegården" där Kellman bodde fram till flytten till Borås. Huset i 1880-talsstil är troligen också ritat av Kellman. Byggnaden revs omkring 1960 då även gatan lades igen.
Hotell Billingen utgör en god och tidstypisk representant får 1880-talets stilideal. Efter nittio år väcktes ändå frågan om att riva hotellet och ersätta det med en nybyggnad. Inför detta hot reagerade de antikvariska myndigheterna med kraft och snabbhet. År 1985 beslutade länsstyrelsen att förklara Hotel Billingen som byggnadsminne. Byggnaden är därmed lagskyddad och får inte rivas eller förändras till det yttre. Invändigt skyddas trapphall, festsal med angränsande salonger från förändring. I en enkät riktad till stadens medborgare via tidningen Skaraborgs Allehanda i början av detta sekel bekräftades byggnadens betydelse för stadens invånare, när man utsåg Hotel Billingen till Skövdes vackraste hus.
Året efter hotellets invigning ritar så Kellman Elimkapellet åt stadens baptistförsamling. Kyrkan invigs 1889. Byggnadens nyrenässansfasader är fortfarande intakta sedan byggnadstiden. Här lämnar arkitekten den rika putsanvändningen får en sten- och tegelarkitektur som
Året efter hotellets invigning ritar så Kellman Elimkapellet åt stadens baptistförsamling. Kyrkan invigs 1889. Byggnadens nyrenässansfasader är fortfarande intakta sedan byggnadstiden. Här lämnar arkitekten den rika putsanvändningen får en sten- och tegelarkitektur som
Hotel billingen (1887-88). Teckning: Göran Magnusson.
ofta kom att gälla under 1890-talet. I Elimkapellet predikade Lewi Pethrus under sin tid som pastor i Lidköping.
Kellman var under åren i Skövde också ledamot i drätselkammaren och innehade troligen också andra kommunala uppdrag, vilket gav goda kontakter som underlättade ackvirering av kunder för nya projekt.
Kellman var under åren i Skövde också ledamot i drätselkammaren och innehade troligen också andra kommunala uppdrag, vilket gav goda kontakter som underlättade ackvirering av kunder för nya projekt.