Här återger vi en artikel - införd i Skövde Nyheter, Tisdagen den 6 december 2005.
Artikeln är skriven av Gun Norén och tillstånd för att föra in artikeln här är inhämtat från såväl Gun Norén som av Per O Westman

Per O Westmans tredje diktsamling - en blandning av dåtid och nutid

Av GUN NORÉN
0500-77 02 15
Per O Westman Är Skövdesonen som satt sina barn- och ungdomsminnen på pränt. Först med diktsamlingen “Hågkomster” som följdes av" Tidsbilder” och nu senast “Från då och nu ...”
Han skriver ömsint om sin uppväxtstad och människor han kommit i kontakt med under åren. Gamla Skövdebor kan le igenkännande när de läser hans vardagsnära beskrivelser av en ung pojkes upplevelser.

PORTRÄTTET

Per O Westman föddes i Skövde 1927 som näst yngst i en syskonskara av fem. Han växte upp i ett flerfamiljshus i Lilla Mörke på Mariestadsvägen
Fadern Ernst Westman var målare och mamma Emma var hemma och tog hand om familjen, som var brukligt på den tiden.
De första två skolåren avverkades på Norrmalmskolan. Därefter följde fyra år i Gamla skolan samt ett års studier i fortsättningsskolan.

Springpojke

Redan i tolvårsåldern började Per på sin lediga tid arbeta som springpojke vid en tepetserarverkstad i Skövde . Extrajobbet Övergick så småningom till heltidsarbete. Efter ett antal år blev han utlärd tapetserare och tog sitt gesällbrev 1949.
Mesta tiden inom yrket var han anställd hos Sven Wincrantz Möbelindustri i Skövde.
I samband med giftermål 1953 bosatte sig han och hustrun Britta i Tibro, där de bodde fram till 1958 då de flyttade tillbaka till Skövde. Familjen utökades så småningom med två döttrar, Gerd och Evy.

Göteborg

I september 1970 fick Per O Westman anställning vid Arbetsförmedlingen i Göteborg. Där arbetade han med omställningsärenden i samband med varvsnedläggningar som skedde under sjuttiotalet. Efter åtta år i Göteborg fick han förflyttning till Skövde och Länsarbetsnämnden, där han hade länsövergripande arbetsuppgifter inom Vägledningsenheten och Arbetsmarknadsinstituten i Skaraborg. Han gick i pension 1992.
Under alla yrkesverksamma år var Per O Westman fackligt engagerad.

Hjo

I samband med att Per började sin anställning på Länsarbetsnämnden i Skövde flyttade familjen till Hjo.
- Vi trivdes inte så bra i Göteborg och när vi fick möjlighet att köpa en tomt i Hjo så gjorde vi det, säger han och tillägger lite skämtsamt “Det bästa med Hjo är närheten till födelsestaden Skövde”. Men visst trivs han och hustrun i Hjo. Det är 27 år nu, som de varit Hjo-bor.

Diktaren och datorn

Det var först i början på nittiotalet som Per O Westman började skriva ner sina minnesbilder.
- Vi fick köpa datorer genom Ams, när jag jobbade där. I samband med det började jag skriva. Något skulle man ju ha datorn till, säger han med ett leende.
Ibland var det svårt att minnas men då frågade han äldre brodern Hans Westman, konstnär, som var med och illustrerade diktsamlingarna “Hågkomster” och “Tidsbilder”. Hans Westman avled år 2000.

Till slut hade Per så många dikter att han gav ut en diktsamling i mindre format som följdes av ytterligare tre.

Släktforskning

- Nu blir det nog inga fler. Jag skriver inte så mycket numera, säger han. Ett stort intresse är släktforskning. Per O Westman har lyckats få fram många uppgifter om vilka som var hans förfäder. Alla uppgifter finns inlagda på hans hemsida. Datorn har blivit ett tidsfördriv som han ägnar mycket tid.
“ Har man en hemsida så gäller det att hålla den aktuell och uppdaterad.
Om man vill veta mer om P O Westman är adressen till hemsidan
http://www.perowestman.se

Söndagsutflykten

En vacker sommardag
gick vi till “Käpplunda hage”,
bredde ut en filt att sitta på.

Vi hade med oss kaffe i fars termos,
den han till vardags brukade ha
i unikaboxen när han gick till sitt arbete.
För att det skulle räcka till oss alla
hade mor dessutom kaffe i en literbutelj,
som hon stoppat ner i ett par yllesockor,
med tidningar om, för att hålla värmen.

I skuggan under några träd satt vi
och åt medhavda smörgåsar,
som vi doppade i kaffet.
Doppa var tillåtet i familjekretsen
- inte annars.

Det är den bild jag bevarat
från vår söndagsutflykt,
förutom att far strödde snus runt filten
för att hålla myrorna borta.

Och jag drar mig till minnes utflykten
när jag sitter vid ett kaffebord
med en termoskanna
och ett fat ostfrallor
med gröna paprikaringar.

Undrar vad de skulle säga
om jag doppade frallan i kaffet?
Per O Westman,
(ur diktsamlingen “Från då och nu ..”)