Vadstället gav "Tiåwad" dess namn ...

Vet ni var "Tiåwad" ligger? Det vet vi!

"Tiåwad" heter numera Tidavad, tillhör Mariestad kommun och är en liten tätort för sin bygd. Här finns till exempel både af­fär, skola och idrottsförening. Affären räddades av två tjejer från Skövde när Sixten Sjöberg gick i pension. Dessutom har man en mycket vacker liten kyrka på kullen mitt i byn. En kyrka med till­hörande sällsynt klockstapel.

Kanske väckte det en viss nyfikenhet när vi drog in med den grå mercedesbussen och parkerade framför Sjöbergs magasin, men så blir det ju när vardagslunken bryts av något annorlunda. Six­ten målade staket, men släppte snart penseln och hoppade in i sin roll som tillfällig och sakkunnig guide åt oss. Det bugar vi för.

Vi fick veta en hel del. Som till exempel att Tidavads gamla handelsbod, intill den nuvarande affären, har minst 100 år på nacken, att huset gjorts i ordning av några ungdomar och att posthanteringen var förlagd till ett boningshus på samma gård som handelsboden.

Nu är "sellalokta" borta för längese'n och hyllorna med Per­sil, vichyvatten och Boy, Bill och Robin Hood likaså.

Namnet Tidavad härrör förstås från den tid då befolkningen fick vada över ån Tidan som rinner förbi som en silverorm. Den som gästar Odensåker bör också ta sig en titt på Tidavad. Kanske dyker då gamle kyrkvärden Holger Persson upp på sin cykel och berättar om den fina 1100-talskyrkan. I så fall har ni en spännan­de stund räddad.

Sitt nuvarande utseende fick kyrkan 1693 och inredde den gjorde snickaren i Låstad, M Arfwed. 1758 planterade krono­länsmannen tillika kyrkvärden Ullström 80 ekplantor på "Tiå­wad" kyrkogård men blott hälften tog sig.

Holger berättade vidare att kyrkan fick elektriskt ljus 1940 men det tog ytterligare 10 år innan det blev elvärme. Man kan ju tänka sig hur kallt det var när församlingsborna samlades, da­merna till vänster - herrarna till höger. Ve den som beblandade "sek" för kylans skull, kan man tänka ... Att sedan predikningar­na pågick både två och tre timmar gjorde förstås inte besöken lättare.

Den ovanliga klockstapeln installerads på 1670-talet och fun­gerar än i dag. Den väcker berättigad uppmärksamhet. För övrigt finns i kyrkan en hel del intressanta detaljer. Såsom till exempel altartavlan från 1693, mässhaken från 1697 samt två dopfuntar, en i trä från 1600-talet och en i sten från 1150-talet. För att inte or­da om den bastanta järnbeslagna dörren som leder in i själva kyr­kan. Kyrkstötarna på väggen ser ruskigt imponerande ut. Nåde den som råkade somna i kyrkan på den tiden!

Holger Persson berättar till sist att det bodde 473 människor i Tidavad för 100 år sedan. I dag är man nere i 215.
- Det har ökat med några stycken senaste åren. Bra att även yngre upptäcker att det går att bo i Tidavad. Hoppas det går bra för flickorna med affären, säger Holger och cyklar hemåt.

Allt medan Sixten Sjöberg visar upp sitt magasin för en stor­ögd tecknar-Leiif som för ögonblicket glömt sitt block på last­bryggan. Tidavad, det är inte bara han cyklisten, Berndt Johans­son, inte. Å andra sidan kanske man borde utnyttja hans namn bättre än hittills. Ur turistsynpunkt, menar vi. Det är ju ändå här ifrån han kommer, den störste PR-mannen bygden någonsin haft. En staty mitt i byn, det är vad han borde uppmärksammas med!

Mitt i byn ligger en sällsynt vacker liten kyrka med en klockstapel intill

"Sellalokta är borta och hyllorna med Persil och Tomteskur likaså". Men den nuvarande affären har räddats av två flickor från Skövde.