Auktionskammaren brann ner
Vaktmästaren Sven Borg såg till att det var ordning och reda i auktionskammaren. Damen i ljus hatt mitt i bilden är fru Helga Gullberg som hade en tygaffär i källaren på Sveagatan 1.
Skönt med ett bloss innan det är dags att gå in och trängas bland allt folk, tyckte tydligen denne man.
- Det var tråkigt att auktionskammar'n brann ner, tyckte mången Skövdebo. Men den hade säkert strukit med i den allmänna saneringsvågen förr eller senare i alla fall.
Auktionskammaren i kvarteret Repslagaren, "Egypten" kallat, var under många år en av de mest besökta inrättningarna här i stan. Man kan tänka sig att vaktmästaren Sven Borg hade skäppan full när han lämnade sin anställning hos byggmästare Gustav Nyström för att, som pensionär, arbeta för stans auktionskammare. Det var minsann inga små auktioner, med den tidens mått mätt, som skulle ordnas.
Auktionskammaren i kvarteret Repslagaren, "Egypten" kallat, var under många år en av de mest besökta inrättningarna här i stan. Man kan tänka sig att vaktmästaren Sven Borg hade skäppan full när han lämnade sin anställning hos byggmästare Gustav Nyström för att, som pensionär, arbeta för stans auktionskammare. Det var minsann inga små auktioner, med den tidens mått mätt, som skulle ordnas.
Auktionsutroparna fick verkligen göra skäl för sina arvoden. Så här såg det ut vid en de sista auktionsjöräUningarna i kvarteret Repslagaren.
Sven Borg, han bodde i ett av de hus där Volvohuset i dag tagit plats, Östergatan 1 var adressen förr, blev med åren något av en profil i samband med auktionskammaren. Han var även med när kammaren flyttade till Kanikeruder, där Nya Bryggeriet tidigare haft sin depå. Den tidens auktionsförrättare hette J A Kvarforth, Ögren med flera.
Folkfester
Då som nu var auktionsförrättningarna färgstarka och händelserika folkfester. Auktionsförättarna hade en svada som inte var av "denna värld". Det sägs att folk förr i tiden gick till auktionerna lika mycket för skådespelet som för att göra fynd. Dessutom fick de ju "träffa folk", vilket var nog så viktigt. Trängseln var stor och skvallret gick. Blickar och pengar bytte ägare, då som nu.
I grevens tid
När Claes Funck steg in i auktionskammaren, där i hörnet Staketgatan-Storgatan år 1970, var han ute i den så kallade grevens tid. Inte långt senare slog nämligen den röde hanen till och stans auktionskammare blev ett minne blott. Men det kunde ju varken Sven Borg eller Claes ha en aning om. Och inte de köplystna besökarna på bilderna heller.
Folkfester
Då som nu var auktionsförrättningarna färgstarka och händelserika folkfester. Auktionsförättarna hade en svada som inte var av "denna värld". Det sägs att folk förr i tiden gick till auktionerna lika mycket för skådespelet som för att göra fynd. Dessutom fick de ju "träffa folk", vilket var nog så viktigt. Trängseln var stor och skvallret gick. Blickar och pengar bytte ägare, då som nu.
I grevens tid
När Claes Funck steg in i auktionskammaren, där i hörnet Staketgatan-Storgatan år 1970, var han ute i den så kallade grevens tid. Inte långt senare slog nämligen den röde hanen till och stans auktionskammare blev ett minne blott. Men det kunde ju varken Sven Borg eller Claes ha en aning om. Och inte de köplystna besökarna på bilderna heller.