
Visst är detta en härlig bild över den träkåksidyll som försvann. Fredsgatan år 1963. Kullerstenar, trottoarer med kalkstensplattor, små hus med prunkande trädgårdar. Inte en parkeringsautomat så långt ögat når. Vi låter förre stadsbrevbäraren Gunnar Hedlund minnas tillbaka:
- Fredsgatan 22 till vänster. Här bodde bland andra systrarna Hellborg. Samma hus hade även adressen Kyrkogatan 31. Familjen Emelie Persson bodde där och sonen Karl-Erik Persson hade cykelverkstan i backen på Lögegatan, intill Axvalls Ångbryggeris nederlag. Emelie hade även en dotter som sedermera gifte sig med Olle Olsson. Dottern arbetade på We ra- Magasinet på Kungsgatan medan Olle arbetade på Volvo.
Mitt emot Fredsgatan 22 fanns Badhusgatan 23. Där kunde man bland andra träffa familjen Mattsson, plåtslagaremästare Engström (plåtslageriet låg inne på gården till Kungsgatan 7), och Torsten "Dala" Billing. Den sistnämnde under många år maskinist på Sagabiografen.
"45:an"
Fredsgatan 9 inköptes år 1917 av dåvarande Gullhögens Bruk som personalbostadshus. Tomtnumret var 45 och äldre Skövdebor talar än i dag om "45:an". Annu en bit in på 1960-talet bodde anställda vid Gullhögen (Cementa i dag) här.
Fredsgatan 3, längre bort bakom bilarna på bilden, finns kvar än i dag. En annan adress på detta hörnhus är Långgatan 34, det så kallade Elfverssonska huset". Ett av stans äldsta hus. Dessutom med den för 1800-talet så typiska gårds trädgården intakt.
Hur stadsplanerarna lyckades "missa" denna idyll under rivningsraseriets tider på 1960-talet är och förblir en gåta. En gåta som kanske kan förklaras av att Elfverssonska huset är ett arvegods. Här huserar i dag unga barnfamiljer tillsammans med äldre Skövdebor. Att gå in på denna gård är att dra klockan baklänges, att komma in i den gamla världen. Vilken atmosfär, vilken gårdsmiljö! Och utanför grindarna reser sig stadshuset...
- Enkelt och opretentiöst, men vi trivs, skriv upp det! säger några vi träffat här.
Vilka trätrappor!
Hessels Tvätt- och Strykinrättning till höger och längre bort gamla Angbageriet, i dag servicehuset Bagaren.
- Vilka härliga trätrappor, vilka gårdsmiljöer och vilka brevlådor! Men hur skulle de kunna svälja dagens flöde av direktreklam?
Gunnar Hedlund, brevbärare. En gång smörgåsnisse på Hotell Billingen. Vad den mannen inte vet om gator och prång, om folk och leverne i det Skövde som var, är knappast värt att veta.

Fredsgatan - "lyckliga gatan"
Fredsgatan år 1963. Tänk om vi åtminstone fått behålla en enda sån här gata . . .