Här lärde vi oss simma och därmed basta
Trafiksituationen i korsningen Kungsgatan-Badhusgatan är inte riktigt densamma i dag som när den här bilden togs år 1963. Det gamla varmbadhuset fyllde en stor funktion under en 70-årsperiod.
Tänka sig, snart är det 150 år sedan Skövde fick sitt första badhus! Det vi ser på bilden blev dock aldrig så gammalt. Hälften fick vara nog! Efter drygt 70 år fick badhuset vid Kungsgatan-Badhusgatan stryka på foten. Med visst vemod fick de trogna badgästerna se denna byggnad jämnas med marken. Det var dags för ett nytt, modernt och mer ändamålsenligt badhus vid Egnells väg. Ja det blev till och med en kombinerad bad- och sporthall i det som en gång var många Skövdebors koloniområde.
Det gamla badhuset hade tjänat ut sin roll. Här hade barn lärt sig simma, här hade Skövdebor av olika rang och värdighet träffats kontinuerligt under trevliga former under ett drygt halvsekel.
De gamla bastugängen lärde sig älska sitt badhus. En del bastugäng splittrades när badhuset försvann, andra klarade övergången till det nya bättre. I det nya bildades till och med fler bastugäng.
Gammal kultur
Badkulturen här i stan har verkliga anor att falla tillbaka på. Och när det gäller badhus hade vi det första nere vid Mörkekällan, i det så kallade Mörkekorset nedanför Helenaskolan. Det första badhuset byggdes år 1862. Det byggdes då över det som tros ha varit en offerkälla från "hednatiden". Mer om Mörke och Mörkekällan kan ni läsa i Arne Anderssons bok "Sköfde, staden i våra hjärtan".
Badhuset i Mörke upphörde som badinrättning år 1900 och två år senare kunde Skövdeborna glädja sig över ett nytt fint badhus, strategiskt placerat i hörnet Kungsgatan-Badhusgatan.
Klassindelning
Det nya badhuset var till och med så fint att gästerna hade att välja mellan l:a och 2:a klass! Officerare, rektorer, adjunkter, disponenter och annat fint folk hade sin egen avdelning medan det enklare folket hade sin. Detta framgår också av den gästbok från badhuset som vi lyckats komma över. Här har många av stadens så kallade höjdare lämnat sina synpunkter om förbättringar av olika slag. Förvisso fanns det dock olika uppfattningar om denna klassindelning.
I gästboken läser vi till exempel: "Det vore önskvärt om simhallen vore gemensam för såväl klass l som klass 2 alla dagar i veckan". Detta skrevs i januari 1932 av läkaren Eric Johansson. Även en löjtnant var på samma linje. Han skrev samma år: "Därest publikfrekvensen är för stor vore det önskvärt att från l:a klass få disponera simhallen samtidigt som den står till 2:a klass disposition".
Mögel
Bland andra intressanta synpunkter kan nämnas vad självaste bataljonsveterinären, Melin, skrev i gästboken 1923:
"Ventilationen i tvättrummet lämnar mycket övrigt att önska. På grund härav äro väggarna för det mesta svarta av mögel. Önskvärt vore att i detta rum väggar och inredning vore av kakel, marmor eller dylikt. En lufttrumma med fläktanordning borde finnas."
Herr- och dambad
Att kvinnor och män skulle bada tillsammans var inte att tänka på förr i tiden. Nej, herr- och damavdelning skulle det förstås vara. Dessutom diskuterades öppettider, inredning och försäljning av vichyvatten och dylikt flitigt i badhusets barndom.
Genom årens lopp genomgick badhuset åtskilliga förändringar. Sättet att bada ändrades ju med åren, kraven på komfort och service växte, och allt fler Skövdebor fick upp ögonen för vilken tillgång ett badhus är för det allmänna välbefinnandet.
Ny bassäng
1933 var något av ett märkesår. Då byggdes en ny bassäng på hela 10x7 meter! Detta i samband med en större ombyggnad. Nu öppnades plötsligt större möjligheter till diverse simövningar, något som inte minst kom skolan till del så småningom. Med korkdynor kring midjan togs de första trevande simtagen.
Många badmästare har naturligtvis passerat revy i detta hus genom årens lopp. Den tidens badgäster minns bland annat Kjell Reuterholt och Sven Andersson allra bäst. Kjell Reuterholt efterträdde badmästare Wallin 1945. De båda var under decennier ett väl sammansvetsat team som blev du och tjänis med de trogna besökarna och som visste exakt vad den och den hade för speciella önskemål.
Rivning
Rivningen av Skövde Varmbadhus i början av 1970-ta-let föranledde ingen större folkstorm, såvitt vi kan minnas. Men visst var det en svår omställningsperiod för såväl bastugäng som enskilda trogna badgäster. Det nya Skövdebadet vid före detta koloniområdet bakom sta'ns dåvarande förråd, blev dock i sanningens namn en fullträff. Inte bara för stadsborna utan för hela storkommunen. När det dessutom kompletterades med utomhusbad av klass, sporthall och motionsanläggningar och servering, ja då var succén ett faktum.
I dag huserar Energiverket på den plats där gamla badhuset låg. Gatubilden har förändrats, det står inte längre Alphyddan och Tältplats på skylten i hörnet. Det är heller inte vänstertrafik. Dessutom är trafiken något tätare nu än när kortet togs 1963. Notera även affischerna vid Elimka-pellet till vänster, John Hedlund och Arthur Eriksson på besök minsann.
Det gamla badhuset hade tjänat ut sin roll. Här hade barn lärt sig simma, här hade Skövdebor av olika rang och värdighet träffats kontinuerligt under trevliga former under ett drygt halvsekel.
De gamla bastugängen lärde sig älska sitt badhus. En del bastugäng splittrades när badhuset försvann, andra klarade övergången till det nya bättre. I det nya bildades till och med fler bastugäng.
Gammal kultur
Badkulturen här i stan har verkliga anor att falla tillbaka på. Och när det gäller badhus hade vi det första nere vid Mörkekällan, i det så kallade Mörkekorset nedanför Helenaskolan. Det första badhuset byggdes år 1862. Det byggdes då över det som tros ha varit en offerkälla från "hednatiden". Mer om Mörke och Mörkekällan kan ni läsa i Arne Anderssons bok "Sköfde, staden i våra hjärtan".
Badhuset i Mörke upphörde som badinrättning år 1900 och två år senare kunde Skövdeborna glädja sig över ett nytt fint badhus, strategiskt placerat i hörnet Kungsgatan-Badhusgatan.
Klassindelning
Det nya badhuset var till och med så fint att gästerna hade att välja mellan l:a och 2:a klass! Officerare, rektorer, adjunkter, disponenter och annat fint folk hade sin egen avdelning medan det enklare folket hade sin. Detta framgår också av den gästbok från badhuset som vi lyckats komma över. Här har många av stadens så kallade höjdare lämnat sina synpunkter om förbättringar av olika slag. Förvisso fanns det dock olika uppfattningar om denna klassindelning.
I gästboken läser vi till exempel: "Det vore önskvärt om simhallen vore gemensam för såväl klass l som klass 2 alla dagar i veckan". Detta skrevs i januari 1932 av läkaren Eric Johansson. Även en löjtnant var på samma linje. Han skrev samma år: "Därest publikfrekvensen är för stor vore det önskvärt att från l:a klass få disponera simhallen samtidigt som den står till 2:a klass disposition".
Mögel
Bland andra intressanta synpunkter kan nämnas vad självaste bataljonsveterinären, Melin, skrev i gästboken 1923:
"Ventilationen i tvättrummet lämnar mycket övrigt att önska. På grund härav äro väggarna för det mesta svarta av mögel. Önskvärt vore att i detta rum väggar och inredning vore av kakel, marmor eller dylikt. En lufttrumma med fläktanordning borde finnas."
Herr- och dambad
Att kvinnor och män skulle bada tillsammans var inte att tänka på förr i tiden. Nej, herr- och damavdelning skulle det förstås vara. Dessutom diskuterades öppettider, inredning och försäljning av vichyvatten och dylikt flitigt i badhusets barndom.
Genom årens lopp genomgick badhuset åtskilliga förändringar. Sättet att bada ändrades ju med åren, kraven på komfort och service växte, och allt fler Skövdebor fick upp ögonen för vilken tillgång ett badhus är för det allmänna välbefinnandet.
Ny bassäng
1933 var något av ett märkesår. Då byggdes en ny bassäng på hela 10x7 meter! Detta i samband med en större ombyggnad. Nu öppnades plötsligt större möjligheter till diverse simövningar, något som inte minst kom skolan till del så småningom. Med korkdynor kring midjan togs de första trevande simtagen.
Många badmästare har naturligtvis passerat revy i detta hus genom årens lopp. Den tidens badgäster minns bland annat Kjell Reuterholt och Sven Andersson allra bäst. Kjell Reuterholt efterträdde badmästare Wallin 1945. De båda var under decennier ett väl sammansvetsat team som blev du och tjänis med de trogna besökarna och som visste exakt vad den och den hade för speciella önskemål.
Rivning
Rivningen av Skövde Varmbadhus i början av 1970-ta-let föranledde ingen större folkstorm, såvitt vi kan minnas. Men visst var det en svår omställningsperiod för såväl bastugäng som enskilda trogna badgäster. Det nya Skövdebadet vid före detta koloniområdet bakom sta'ns dåvarande förråd, blev dock i sanningens namn en fullträff. Inte bara för stadsborna utan för hela storkommunen. När det dessutom kompletterades med utomhusbad av klass, sporthall och motionsanläggningar och servering, ja då var succén ett faktum.
I dag huserar Energiverket på den plats där gamla badhuset låg. Gatubilden har förändrats, det står inte längre Alphyddan och Tältplats på skylten i hörnet. Det är heller inte vänstertrafik. Dessutom är trafiken något tätare nu än när kortet togs 1963. Notera även affischerna vid Elimka-pellet till vänster, John Hedlund och Arthur Eriksson på besök minsann.