Adamsons Sextett 1953

Musiklivet i Skövde

Intresset för musik väcktes tidigt Redan i realskolan gick min broder Jan och jag omkring och funderade hur vi skulle nå målet att ”spela i orkester”.
Vår farfar hjälpte oss att inköpa både klarinett och altsaxofon. Det blev många övningsstunder i källaren i radhuset i ”Negerbyn” (Mariebergsgatan 22 B). I sammanhanget kan nämnas att Kristina Lugn var granne till oss i 22 A och Per Kågesson i 24 A. Men vi störde knappast dem.

Så flyttade hela familjen ihop på Storgatan 40, en jättekåk med 13 rum. Där fanns naturligtvis utrymme för orkesterspelningar. Min bror Jan och jag startade Adamsons sextett 1953. Vi spelade båda saxofon och vi fick med oss Göran Hedström på piano, Börje Lejon bas, Jan Söderberg trummor och Ebbe Karlsson trumpet. Det blev många övningstimmar på Storgatan 40 och vi tog lektioner av fanjunkare Olsson på P4:as musikkår. Sextetten fick spelningar på läroverket och flickskolan i Skövde, i Falköping, i Mariestad och i Molkom (i Värmland). Vi spelade i radions ungdomsprogram ”Snurran”. Höll vi på att bli lite av ungdomsidoler?

Skövde var centrum i Skaraborg för jazz- och dansorkestrar. Vi var många under senare delen av 50-talet. Uno Brages sjumannaorkester, Blue Notes, Bo Skoglunds kvintett, Red Jones och ett antal till.
Det blev en tradition att vi alla träffades på Hertig Johans torg innan orkesterbilarna på lördagseftermiddagarna tog oss ut i olika riktningar. Vid återkomsten samlades vi igen på samma plats och funderade över var vi kunde fortsätta att spela - jam session- och äta en macka. Det var ett stort följe som följde med oss hem till Storgatan 40. Både instrumentägare och entusiaster. Fram på morgonsidan orkade vår farfar (Algot) inte lyssna mer (han satt i trappan och var mycket närvarande) så vi beslöt att avblåsa nattens övning. Och vi var många som sov över i vårt ”grabbrum” (både tjejer och killar). Så blev det gemensam frukost nästa dags middag. Vi talar ofta om de här stunderna när vi träffas. Det var något unikt att så många dansband fanns i Skövde och att vi musicerade tillsammans. Härliga tider att minnas.

Så blev det också naturligt att byta mellan orkestrarna. Jan spelade med Brages och med Blue Notes. Jag själv med Bosse Skoglunds. Men så kallar studier på mer avlägsna orter och det blev allt svårare att hålla repertoaren levande. Men traditionen med bra musiker i Skövde fortsatte. Gamla lade av och nya tog över. Jag törs påstå att Skövde hade ett bra klimat för musiker och artister och det inbegriper självklart regementsmusikkåren på P4 och symfoni-orkestern.

Det är ständigt spännande att följa utvecklingen. Nu fräscha artister som Jessica Andersson (numera Trollhättan) håller musiklivet igång i Skövde. Lyssna gärna på henne, det förtjänar hon.
Min stora favorit idag är Diana Krall, vilken fantastisk pianist och sångerska.

Bertil Adamson 2006

Tillbaka