Göran Midmans Hemsida

Jag föddes i kökssoffan hos mor och far i Hörnebo i Tibro kommun, som då var en köping. Det var under kriget, ja inte det första världskriget men det andra, året var 1942. I Hörnebo var alla snickare eller möbelfabrikörer. Fabrikörer var antingen "riktiga skuttar" eller bara "bänkaskuttar".
Jag gick i Ingelsby och i Kyrkskolan, mitt stora intresse var bordtennis. Minaföräldrar flyttade in till Tibro 1956 och jag tog realexamen där och sen blev det handelsskola i Skövde. Knappt 17 år gammal fick jag anställning i Skaraborgsbanken, började i Skövde, fortsatte i Karlsborg, Falköping, Hjo och Gullspång. 1964 satsade jag på bankens kontor i Stockholm som då låg på Malmtorgsgatan 3.
Här började jag läsa på kvällsgymnasiet, fick bankens stipendium i London tre månader 1969/70, läste språk och praktiserade på Barclays bank, Belgravia.
Var föreståndare för bankens nyöppnade lilla kontor vid Östermalmstorg i åtta år och sedan chef för låneavdelningen vid stora kontoret vid Oxtorget. När jag hade jobbat i 22 år och jag närmade mig de fyrtio, då började jag undra om det inte fanns något mer i livet och så fick jag ett uppdrag för Kooperation Utan Gränser i Zambia där jag blev kvar i fyra år och lånade ut pengar till fattiga lantbrukare från min bas i Chipata, nära gränsen till Malawi.
Sen kom jag tillbaka till banken men åkte ut igen efter ett och ett halvt år och nu blev det Sri Lanka där Kooperationen ville introducera ett kreditprogram för fiskare. Nu blev min bas Colombo med mycket resor i syd och väst. Norr och öst gick inte att penetrera. På denna vackra ö var jag i tre år och nio månader. Kommer ni till Sri Lanka och frågar i fiskebyar om någon känner Mr Midman från Sweden så kommer några att vagga på huvudet. Det betyder ja!
Nu var året 1990 och jag började på banken igen som nu flyttat till Norrlandsgatan. Här blev jag administrativt ansvarig vid kontoret och dessutom valvskamrer (det bästa jobb som finns på ett bankkontor). Men bankmarknaden hade kommit i gungning, nya ägare kom in i bilden, börsen dök och fastighetspriserna likaså, arbetskamrater miste jobbet - sannerligen en svår tid. 1998 fick bankkontoret stänga dörren för gott eftersom vi nu hade hamnat 50 meter från Nordeas huvudkontor vid Hamngatan!
Men jag överlevde även denna kris och fick tillbringa mina sista bankår vid internavdelningen i Kilaberg, Hägersten, en trivsam arbetsplats men lite väl långt bort från stan. År 2003 hade banken vänligheten att ge mig avtalspension vid 61 års ålder. Tack banken för det!
Jag har återvänt till det vackra Skaraborg och slagit mig ner i Hjo. Det är den vackra Guldkroksbygden och Vättern som har dragit mig tillbaka till hembygden. I Hjo har jag nu ett bokantikvariat som specialiserar sig på Västgöta- och Vätternlitteratur. Du kan se min hemsida
www.antikvariatwettern.dinstudio.se. Jag säljer mest över internet
www.bokborsen.se men det går också bra att besöka butiken.
Ring före.
Välkommen.