Här gjorde vi "start i backe"
Anna Emil
Borst-Magasinet startades år 1901 och drevs av Anna Ljungkvist, eller "Anna Emil" som hon ofta kallades. Anna var maka till järnhandlaren Emil Ljungkvist som tillsammans med brodern Otto grundade och i många år drev Ljungkvists järnhandel på Hertig Johansgatan, där Hertig Johans källare ligger i dag.
Olle Karlström å sin sida drev Ekonoma och bland annat sålde han Renault, ni minns den där lilla ettriga bilen med svansmotor.
Dagskassan: 29 kronor!
En som minns tiden på Kungsgatan är i stadens köpmannakretsar mycket välbekanta Gunhild Cassmark.
-1 samma veva som vi ingick i det äkta ståndet, Evert och jag, 1943, köpte vi Borst-Magasinet. En sedan länge närd tanke. Inledningsskedet blev dock inte alls någon dans på rosor. 29 kronor i dagskassan första dagen, minns Gunhild Cassmark.
De unga tu gav dock inte upp för detta. Besvikelsen var inte större än att de orkade kämpa vidare. Det var ju ändå en ny affär som öppnades mitt i stan och en etablerad som gick i graven. Med den unga människans ambition och aptit på livet såg makarna Cassmark genom hårt arbete till att de första svåra skären klarades av.
Efter Dahlinsbranden
1955 lämnade man Kungsgatan och flyttade in i ett nytt, modernt och ändamålsenligt hus vid Långgatan. Dahlins Jernhandel hade brunnit ned till grunden och ersattes av det, eller de hus vi ser i dag.
De nya lokalerna erbjöd helt andra möjligheter, vilket Cassmarks inte var sena att utnyttja. Bland annat ändrades sortimentet i stor omfattning. År 1965 var det dags för nästa flyttning, nu till Commerce där man håller till än i dag, dock utan Gunhild Cassmark själv. Med ålderns rätt har hon dragit sig tillbaka.
Första parkett
Det stora sparbankshuset i hörnet Kungsgatan-Storgatan har fått ett flertal ansiktslyftningar genom tiderna. Här har även många mer eller mindre välkända Skövdebor passerat revy. Bland andra hade ju tandläkare Adamsson sin klinik där uppe på tredje våningen. Balkongerna inbjöd kanske inte till något soldyrkande, men vilken utsikt över denna del av stadslivet hyresgästerna hade. Här satt man verkligen på första parkett vardag som helgdag.
Borst-Magasinet startades år 1901 och drevs av Anna Ljungkvist, eller "Anna Emil" som hon ofta kallades. Anna var maka till järnhandlaren Emil Ljungkvist som tillsammans med brodern Otto grundade och i många år drev Ljungkvists järnhandel på Hertig Johansgatan, där Hertig Johans källare ligger i dag.
Olle Karlström å sin sida drev Ekonoma och bland annat sålde han Renault, ni minns den där lilla ettriga bilen med svansmotor.
Dagskassan: 29 kronor!
En som minns tiden på Kungsgatan är i stadens köpmannakretsar mycket välbekanta Gunhild Cassmark.
-1 samma veva som vi ingick i det äkta ståndet, Evert och jag, 1943, köpte vi Borst-Magasinet. En sedan länge närd tanke. Inledningsskedet blev dock inte alls någon dans på rosor. 29 kronor i dagskassan första dagen, minns Gunhild Cassmark.
De unga tu gav dock inte upp för detta. Besvikelsen var inte större än att de orkade kämpa vidare. Det var ju ändå en ny affär som öppnades mitt i stan och en etablerad som gick i graven. Med den unga människans ambition och aptit på livet såg makarna Cassmark genom hårt arbete till att de första svåra skären klarades av.
Efter Dahlinsbranden
1955 lämnade man Kungsgatan och flyttade in i ett nytt, modernt och ändamålsenligt hus vid Långgatan. Dahlins Jernhandel hade brunnit ned till grunden och ersattes av det, eller de hus vi ser i dag.
De nya lokalerna erbjöd helt andra möjligheter, vilket Cassmarks inte var sena att utnyttja. Bland annat ändrades sortimentet i stor omfattning. År 1965 var det dags för nästa flyttning, nu till Commerce där man håller till än i dag, dock utan Gunhild Cassmark själv. Med ålderns rätt har hon dragit sig tillbaka.
Första parkett
Det stora sparbankshuset i hörnet Kungsgatan-Storgatan har fått ett flertal ansiktslyftningar genom tiderna. Här har även många mer eller mindre välkända Skövdebor passerat revy. Bland andra hade ju tandläkare Adamsson sin klinik där uppe på tredje våningen. Balkongerna inbjöd kanske inte till något soldyrkande, men vilken utsikt över denna del av stadslivet hyresgästerna hade. Här satt man verkligen på första parkett vardag som helgdag.
Från Kyrkogatan ned mot Löge är den här bilden tagen anno 1963. Skogs korvkiosk i mitten där borta var flitigt frekventerad, inte minst mellan biografernas kvällsföreställningar. Skog var först i stan att kunna erbjuda mos till varmkorven. Han hade en mycket klok och trofast vän i sin hund som gärna hängde med ned till korvkiosken för att få sig ett extra skrovmål.
Kullerstensbacken, alla körkortsaspiranters mardröm Vart tog den vägen?
Det var så här den såg ut, backen på Kyrkogatan mot Fredsgatan och Badhusgatan. Det var här många av oss blev kuggade. Tänk att göra "start i backe" på stora såp-hala kullerstenar här. Men så blev det också, påstås det, duktiga bilförare av de som blev godkända. För övrigt var denna backe alla trafikanters stora skräck vintertid vilket var förståeligt.
Bilderna är tagna 1963. Inte ens den pittoreska gatan med sina kullerstenar har man lyckats bevara Här går nämligen Petter Heléns gata, mellan Åhléns och Helens-parken i dag.
Betong och asfalt
Träkåkarna försvann samtidigt med kullerstensgatorna och de lummiga bakgårdarna som doftade nybakat bröd och nytvättade skjortor. Bakgårdar där ungarna potade kula, hoppade hage och hoppade rep. Kanske spelade hartsfiol och lekte rymmare och fasttagare. Vi fick betongbunkers, asfaltgator och fantasilösa ritbordsprodukter. Flera kvarter försvann i ett nafs.
Denna del av Kyrkogatan var den västra, mellan Lögetorget och Badhusgatan. Långt före Västerhöjdskolan tillkomst på Nyströms kullar.
Det var så här den såg ut, backen på Kyrkogatan mot Fredsgatan och Badhusgatan. Det var här många av oss blev kuggade. Tänk att göra "start i backe" på stora såp-hala kullerstenar här. Men så blev det också, påstås det, duktiga bilförare av de som blev godkända. För övrigt var denna backe alla trafikanters stora skräck vintertid vilket var förståeligt.
Bilderna är tagna 1963. Inte ens den pittoreska gatan med sina kullerstenar har man lyckats bevara Här går nämligen Petter Heléns gata, mellan Åhléns och Helens-parken i dag.
Betong och asfalt
Träkåkarna försvann samtidigt med kullerstensgatorna och de lummiga bakgårdarna som doftade nybakat bröd och nytvättade skjortor. Bakgårdar där ungarna potade kula, hoppade hage och hoppade rep. Kanske spelade hartsfiol och lekte rymmare och fasttagare. Vi fick betongbunkers, asfaltgator och fantasilösa ritbordsprodukter. Flera kvarter försvann i ett nafs.
Denna del av Kyrkogatan var den västra, mellan Lögetorget och Badhusgatan. Långt före Västerhöjdskolan tillkomst på Nyströms kullar.
Att göra "start i backe" på Kyrkogatans såphala kullerstenar var körkortsaspiranternas stora fasa.